Fasiken vad det kan vara svårt att bedöma studenter! Just nu har jag en ung, blyg liten flicka vid min sida. Hon är knappt torr bakom öronen. Hon är söt och snäll mot patienterna men hon har inget driv, inget go. Vågar inte sätta pvk. Vågar inte svara i telefonen. Vågar inte öppna munnen på ronden. Och jag förstår henne! Hon är 20 år. Kommer direkt från skolan. Kommer från mammas frukost på morgnarna. Och hamnar i kaoset på sjukhuset. Kom! Bråttom! Jag förklarar sedan! Nu måste vi skynda oss! Yalla, yalla!
Jag vill skydda det lilla flickebarnet. Hålla för hennes ögon när det händer läskiga saker. Säga åt henne att hon borde syssla med andra saker. Hon borde bli lärarinna, ekonom eller affärsbiträde men sjuksköterska.... nej. Men jag kan inte. Jag är inte hennes mamma utan hennes handledare.
Och som handledare ska jag ju ge en bedömning. Godkänd eller inte godkänd. Jag ska bedöma hennes lämplighet. Hennes kunskaper. Och hur faan ska jag tänka??
+ Hon är snäll och noggrann.
- Hon är feg och långsam.
Och sedan undrar jag vem jag är att bedöma någons personlighet? Vem ger mig veto i frågan? Vad är det som säger att jag, Frida, har mandat att döma bara för att jag är legitimerad sjuksköterska? Vad är det som säger att jag är en bättre, eller mer lämpad sjuksköterska än henne?
Och samtidigt. Man måste kunna hålla tempo. Måste våga säga till doktorn vad man bedömt. Måste våga vara närvarande i kaoset på sjukhuset. Måste VÅGA.
Jag har varit med länge men tycker ofta att det är väldigt svårt att bedöma studenter. För det är ju trots allt min subjektiva bedömning som gäller. Och vad händer om jag har fel?
Har ni erfarenhet av handledning? Hur bedömer ni studenter?
Jag har ansvar för studenter på min avdelning och jag sitter i bedömningsmöten för ca 10-15 studenter om året. Jag har inga problem med att sätta ett "ikke godkänt" på de studenter som inte är redo. Någon klarar inte att hålla tider och en annan klarar inte lära sig avdelningens 2 vanligaste antibiotika under 2 månaders-praktik. Vissa behöver längre tid på sig innan de blir färdiga sjuksköterskot och vissa personer är inte lämpade till att vara sjuksköterskor, så enkelt är det.
SvaraRaderaDet är självklart trist att underkänna någon, men med ett bra samtal så förstår ofta studenten varför och kan öva på sina svagheter.
Vem fasen har en tvåmånaders praktik i dagens sjuksköterskeutbildning?! Prata om moderna tider.
RaderaJag tycker inte det ær fel att sætta "ikke godkænt" på en student, før det ær precis som Kleinen sæger att vissa behøver længre tid på sig att innan de blir færdiga.
SvaraRaderaMen vad jag dæremot tycker ær fel ær nær en handledare inte sæger ifrån. I tid. Du pratar om att en sjukskøterska måste våga vara nærvarande i kaoset. Men æven en handledare måste våga. Våga sæga till nær kandidaten inte håller måttet. Våga vara som Dr. Cox i Scrubs. Nu har hon sløsat bort en hel praktikperiod utan att veta att hon inte passar in. Du gav henne ingen møjlighet att førbættra sig.
Du ær tyværr lika feg som henne som inte vågar øppna munnen :-(
Jag är själv ssk-student och varit med om olika sorters handledare. Vissa bra, andra mindre bra. De som är bra är de som säger till i tid. Sen är det ju frågan ifall detta är hennes första praktik? Hur många terminer har hon gått?
SvaraRaderaSjälv har jag aldrig haft några som helst problem med att få godkänt, men så är jag ju inte 20 år heller och har även jobbat inom vården tidigare. Tyvärr så kommer det ju rätt många unga tjejer direkt från gymnasiet som knappt kan tvätta själva och knappt vågar säga hej. Jag kan ju tycka att man ska vänta lite innan man hoppar på en sån här utbildning, att vara 22 år och klar sjuksköterska är nog ingen höjdare.
Du har så rætt Anonym, man kan gott vænta innan man børjar ssk-studier. Det ær ju inget lætt jobb; tjatiga patienter som bara måååste ha det eller det, slækt till patienter kan ibland vara svåra att bemøta och diskutera med, med mera.
SvaraRaderaSom handledare ær man ingen førælder som ska hjælpa och hålla under armarna i jakten på godkænt, utan ska enligt min mening støtta kandidaten under vægen mot ett godkænd resultat, på samma sætt som exempelvis en "vanlig" teoretisk lærare.
Är ssk-student, gör min sista praktik nu och går ut till sommaren. Jag uppfattades nog också som blyg på min första praktik, men hade då en handledare som inte sa nånting om det utan bara satte godkänt och lät det vara. Min andra praktik sa min handledare åt mig redan första veckan att jag var tvungen att ta för mig mer. Och det gjorde jag.
SvaraRaderaNu på min sista praktik känner jag verkligen skillnad på mitt beteende. Jag är framåt, tar för mig, vill göra allt, svarar i telefonen, springer på ringningar, säger emot läkarna (:O). Jag gör allt. Jag är så JÄKLA tacksam för att handledaren på min andra praktik sa åt mig direkt istället för att tycka massa saker om mig bakom min rygg, saker som skulle kunna hjälpa mig att utvecklas som människa och bli en bättre sjuksköterska. Håller med anonym om det att säga till i tid. Om du tycker att hon är för tillbakadragen och feg så säg det till henne! För det hjälper ju inte henne att du skriver det här. Lycka till! :)
Kleinen: Jag tycker att det är svårt i vissa fall. Särskilt de som är blyga. Jag säger givetvis alltid till dem, peppar och puschar. Men samtidigt känns det hårt att sätta icke godkänd på någon som är ung och blyg. Vem är det som säger att hon inte hinner mogna? Vem är det som säger att min bullriga stil är mer lämpad än hennes? Typ. Du förstår vad jag menar! Ibland är det solklar underkänning. De kan inte momenten, är inte interesserade, missköter sig etc etc. Men att vara lite seg, lite blyg.. Svårt.
SvaraRaderaWicsen: Jag tycker också att det är fel att sätta godkänt för att vara snäll. Man ger ju studenterna en björntjänst i de fallen. Samtidigt kan jag tycka att skolan lägger alltför stort ansvar på handledarna. I vissa fall hör de av sig innan och VILL att vi ska försöka att inte godkänna eleven. De vet att de inte är mogna/inte borde gå igenom men de kan inte själva säga ifrån. Det tycker jag är fel. Att vi ska tvingas säga något som lärarna borde göra.
Anonym: Jag håller helt med dig! Det borde vara en åldersgräns för att få söka till sjuksköterska. Ett krav på undersköterskeexamen innan också, tycker jag. Det är ett väldigt ansvarsfullt yrke och man träffar många olika sorts människor. Man måste vara mogen och kunna sätta sina egna behov i sista hand. Det är man oftast inte när man går direkt från gymnasiet (OM man inte har gått omvårdnad och haft praktik) till sjuksköterskesskolan.
S: Vad skönt att du tuffade till dig, det kommer du att behöva i ditt framtida yrke!
"Jag håller helt med dig! Det borde vara en åldersgräns för att få söka till sjuksköterska. Ett krav på undersköterskeexamen innan också, tycker jag. Det är ett väldigt ansvarsfullt yrke och man träffar många olika sorts människor. Man måste vara mogen och kunna sätta sina egna behov i sista hand. Det är man oftast inte när man går direkt från gymnasiet (OM man inte har gått omvårdnad och haft praktik) till sjuksköterskesskolan."
SvaraRaderaKanske isåfall intervjuer innan antagning.
Ålder säger inte speciellt mycket om mognaden. Jag hade blivit fullständigt förkrossad om jag inte fick gå till högskoleutbildning jag brinner för på grund av min ringa ålder. Jag är nyss fyllda 20 och kom direkt från gymnasiet (inte omvårdnadsprogrammet!) men brinner verkligen för det här och det känns helt rätt. Jag jobbar även om undersköterska på ett hospice och där kan man väl säga att personlig mognad är en dygd, och man måste kunna möta människor i mycket svåra situationer på ett värdigt sätt.
Jag tycker det är synd att du uttalar dig så tvärsäker om åldersgräns. Dessutom tycker jag också att de som läst omvårdnadsprogrammet på gymnasiet verkligen inte behöver ha någon som helst mognad eller bättre fallenhet för sjuksköterskeyrket.
Om du vill åt personlig mognad för att söka till sjuksköterskeprogrammet så tror jag det är mer gynnsamt om du strider för intervjuer i urvalsprocessen.
My two cents.. /frökenamanda
Jag trodde det var läraren som satte godkänd eller inte på en ssk-student. Har aldrig varit med om att en handledare gör det.
SvaraRaderaJag är en student som började sjuksköterskeutbildningen när jag var 20 år, ett halvår efter att jag gick ut gymnasiet(ingen vårdlinje).
SvaraRaderaJag tycker att en åldersgräns är helt fel för att ta bort "olämpliga" ssk-kandidater. Däremot tror jag att intervjuer skulle sålla bort olämpliga personer som söker utbildningen då man pratar med personen ifråga. Ålder säger ingenting.
Varför skulle det vara ett krav på undersköterskeexamen? SSK-yrket skiljer sig väldigt mycket från USK-yrket! Kan iofs se en fördel med att ha en USK-examen innan, men absolut inget krav för att påbörja SSK-studier. Däremot tror jag att det är väldigt bra om man har lite vårderfarenhet innan man börjar plugga till SSK:a. Men de som inte tycker att SSK-yrket är något för dom hoppar oftast av i termin 1 eller 2... Får hoppas att man har lite självinsikt...
Jag tycker att du som handledare måste ställa lite krav på din student, hur ska hon annars lära sig? Skolan måste väl ha några krav på vad studenten ska ha lärt sig efter praktiken? Det har i alla fall vi. Om det inte finns tycker jag att det ska tas upp på utbildningen.
Aj vilken intressant inlägg vänner. jag är 22 år gammal och jobbar som sjuksköterska i Sveriges största akutmottagning. Btw så har jag om en månad varit sjuksköterska i 1 år, och jag kan lova er my dear friends att ålder har inget med detta att göra. Vem har sagt att man är mer lämplig as a nurse när man är 25+? nobody dear!
SvaraRaderajag fattar egna beslut, drar i läkaren när jag har lust, tar upp saker med chefen, överläkaren som ingen av de andra sköterskorna som jobbat där i 10-20 år vågar. Sooo varför skulle inte en 22 åring vara en duktig nurse? Sen tror jag också att personligehten har en betydelse här, är man en person som vågar säga sitt, sätta ner foten när den fot nog och inte tar skit från någon annan är det nog lättare o vara en nurse. Eftersom vi sjuksköterskor tyvärr får göra lite werido stuff ibland. Under veckan hade vi hyrd överläkare och det mest komiska var att en av sjuksköterskora bad mig hämta té till läkaren Hahahha skall JAG hämta te till LÄKAREN? hell noooo, bad honom ta tén själv som ALLA andra msk.. jag fick mig ett gott skratt där,, För jag vet att hade det varit en annan o osäker sjuksköterska hade hon sprungit som fan o hämtat more than a cup of tea. jag är en sjuksköterska ingen servitris.. Såå my dear detta blev en låååååång kommentar men åldersgräns är nog urlöjligt.. tkr nog den viktigaste genskapen hos en syrra är att hon7han skall våga säöga ifrån för annars går man in i väggen med tanke på allt man gör. Pusssss på er
Hur gick det för studenten till slut? Blev hon godkänd eller ej? :)
SvaraRaderaStudenten blev godkänd! Hon skärpte till sig och försökte riktigt duktigt på slutet. Men jag är fortfarande skeptisk till unga sjuksköterskor. Tycker att man ska införa intervjuer eller annat vid antagningen. Alt. ha en åldersgräns. Hjärnan är ju inte färdigutvecklad förrän vid 25 ;-)
SvaraRaderaJag håller med om att det är handledarens ansvar att säga till i tid för att man som student ska ha en möjlighet att veta vad som krävs av en.
SvaraRaderaBeroende av vilken termin man går är det också av vikt att fokusera på det som är aktuellt i det skedet.
jag läser till ssk och har haft olika praktikplatser. ofta med olika handledare varje dag. ofta sjuksköterskor som examinerats knappt en månad innan. Detta har jag upplevt som väldigt jobbigt. Jag har många klasskamrater som blivit underkända efter en sådan praktik, ofta utan att få veta varför eller förvarnats innan. Detta tycker inte jag är ok. Som student måste man känna att man har ngn i ryggen att fråga för att själv våga ta för sig. Då har man möljighet att utvecklas. ngn som ser om man gör ngt som man kunnat göra annorlunda, och säger det.
Jag är precis ny ssk-student och började i förra veckan, jag kan säga att det finns inget jag mer längtar efter än praktiken! Jag praoade på HIA redan när jag gick i åttan på grundskolan och kan säga att redan då fick jag goda betyg på det jag gjorde som en USK fick göra. Jag fick även lära mig att ta blodprov på både docka och person och klarade det utan problem. Så att sitta och säga att hjärnan inte växt klart förrän man fyllt 25 eller inte heller är tillräckligt mogen för SSK-yrket förrän vid denna ålder är bara ren bullshit! JAg blir faktiskt irriterad när jag läser sånt här, jag är 19 år gammal och kan säga att jag är och kommer med all säkerhet vara redo för att ta lika mycket ansvar som alla andra. Ålder och mognad kanske har ett visst samband i yngre ålder men definitivt inte när det kommer upp över 16-18 års åldern. Vid detta laget handlar det helt och hållet om personlighet och kompetens, man kan vara 20 eller 50 år och klara av all teori men vara skitdålig rent ut sagt i praktiken. Likaså nätt och jämnt klara av teorin men vara så sju in i helvetes duktig så fort man kommer ut i arbetslivet, och det har INGET att göra med ålder! Känns väldigt fel att dra alla över en kam att de flesta unga tjejer inte är mogna för SSK som jobb!
SvaraRaderaSen förövrigt så kan det ju vara så att det kanske inte är alltför smart att skriva om en ssk elev man haft på praktik, för även om man inte skriver ut namnet är det ändå så att ser den ssk eleven det inlägget känner han/hon sig ändå igen sig..
SvaraRaderaJag tycker att det är viktigt att studerande kan observera, lyssna, lära. Jag blir irriterad på studenter som är för på, ifrågasätter allt, tror verkligheten är precis som teorin och gör min dag ännu tuffare. Visst, jag lär av dem också men tiden finns inte riktigt för ifrågasättande handledning efter varje patientkontakt.
SvaraRaderaC: Forskning visar faktiskt att hjärnan inte är utbildad förrän vid 25 års ålder.
SvaraRaderaHade jag varit 19 år så hade jag också tyckt som du att åldern inte spelar någon roll. Men nu som 21 åring så kan jag säga att jo, man är faktiskt mognare ju äldre man blir. Och då var jag ändå förbaskat mycket mognare än alla andra 19:åringar när JAG var 19. Men när jag ser tillbaka nu så vet jag att jag inte var lika mogen då som jag är nu.
Sedan allmänt (detta är inte riktat åt dig c). Att komma direkt från gymnasiet till en sjuksköterskeutbildning kan vara tufft då sjuksköterskeutbildning är ren och skär verklighet. Jag skulle också gärna se att fler är ute och får testa på livet, möta människor, leva hemifrån, gärna testa på vården lite innan dem hoppar på en sådan utbildning. För det kräver ansvar. STORT ansvar.
Med det sagt, det är inte omöjligt att bli sjuksköterska om man kommer direkt från gymnasiet. Men jag tror att det kan vara mycket mer påfrestande för personen i fråga.
Sedan så utvecklas man förhoppningsvis när man sedan jobbat några år, så ingen skada skedd? ;)