Idag höll klinikchefen ett tal vid julbordet. Alla anställda tindrade med ögonen, nickade och log sådär inställsamt som man gör när klinikchefen håller tal. "Vi är en enda stor familj här på Kliniken" sa chefen med len röst. "Jag är stolt över er". Applåderna var starka. Fy fan vad vi är bra! Skåål!
Så förljuget. Så falskt. Alla tindrande ögon, inställsamma leenden. Klinikchefen ska bara veta hur det snackas bakom hennes rygg. Och att kalla oss familj är ju skrattretande. Hon kan inte ens hälsa i korridoren.... Det är då inte vad jag kallar för god familjeanda!
Nä. En besk smak har jag i munnen. Att ljuga och smöra är inte min melodi.
Det är samma sak varje år...*suck*!
SvaraRaderaÄlskar din blogg! Är själv sjuksköterska, men förhoppningsvis inte länge till... Tröttnade på arbetsförhållandena och ansvaret redan efter en månad. Känner igen mig i varje ord du skriver. /Ssk
SvaraRaderaÅsa: Känner du igen dig? ;-)
SvaraRaderaSsk STHLM: Vad roligt att du tycker om bloggen! Och grattis till nya arbetsuppgifter/ ny karriär eller vad du nu tänkt göra istället för att vara sjuksköterska! Jag ringer i klockan så snart någon slutat. Hoppas du drar med dig fler!
;-)...känns lite som "The same procedure as last year, miss Sophie? The same procedure as every year, James". Allstå samma sak som förra året och året innan dess och förmodligen nästa år också =)
SvaraRadera