Chefsretorik

Nu har jag kommit på dem! Nu vet jag vad de lär sig på chefsutbildningarna och vad de tipsar varandra om under sina lunchmöten!

Om det faktum att sjuksköterskor inte stannar längre än ett år på en arbetsplats nuförtiden :   
"Det är en ny generation sköterskor som kommer ut nu. De har bråttom och vill se hela sjukhuset snabbt. De vill vidare"

Sanning: Ingen orkar med det tempo och det ansvar som råder på avdelningarna. Trots att många är unga, utan barn och familj så orkar de inte jobba heltid. De slutar i hopp om att det är lugnare på nästa ställe.

Om det faktum att de ljuger på anställningsintervjuerna:
"Vi har många sökanden till tjänsten och det här är en eftertraktad arbetsplats"

Sanning: Det finns inte längre någon status bland avdelningarna och klinikerna. Alla, även de nyutexaminerade, kan få anställning vart de vill. Det saknas konstant folk och det är bara att erkänna: ALLA får jobb. Även de inkompetenta sjuksköterskorna som skolan borde underkänt.

Om det faktum att det alltid saknas folk
"Vi går kort på grund av att folk är sjuka"

Sanning: I och med tvättstugemodellen på schemat har ingen längre någon koll på när det verkligen fattas folk. Ingen ser att rad 47 är tom när man fyller dag för dag. Det gör systemet sårbart. Och ekvationen i sig är omöjlig. Slutar det en sjuksköterska så  kommer det inte en ny. Och är någon sjuk så finns det inte en enda vikarie att ta in utan den ordinarie personalen måste ställa upp och täcka.

Om det faktum att chefen inte lyssnar och tar till sig signaler om att personalgruppen mår dåligt:
"Jag hör vad du säger"

Sanning: Ja. Chefen hör. Chefen vet. Chefen blev antagligen chef för att han eller hon själv inte orkade slita på golvet och såg sin chans att jobba administrativt och få bättre lön osv. Men. Chefen gör ingenting. Chefen kan inte göra någonting för det är så förbannat långt till beslutsfattarna. Och om chefen bråkar för mycket och ställer sig på personalgruppens sida så kan han eller hon tvingas sluta. Sjukhusledningen vill inte ha några moppsiga chefer inte!

Ni får gärna fylla på med tips i kommentarsfältet på annan chefsretorik!