torsdag 21 juni 2012

Sköt ditt så blir det bäst!

Häromdagen var en av undersköterskorna till sig i trasorna. "Vet ni, överläkaren plockade ur diskmaskinen-  frivilligt!"

Och visst kan man tycka att det är bra att alla hjälps åt på en arbetsplats. Det är ju ingens arbetsuppgift att plocka disk, egentligen. Samtidigt kan jag tycka att det är lite tragiskt, och typiskt, att en undersköterska (som förväntas ta hand om disken) applåderar när överläkaren tar diskmaskinen. För hon ser bara att någon annan gör  jobbet som hon förväntas göra. Hon får ytterligare vatten på "alla ska göra allt" kvarnen. I hennes värld skulle överläkaren gärna svara på ringningar, torka skit och räkna kalorier för att få helheten.

Vad hon inte tänker på är att när överläkaren plockar disk är att han eller hon inte gör sina egna arbetsuppgifter, som i många avseenden är långt viktigare än att plocka ur diskmaskinen. De är att bedöma patienter, operera, tolka provsvar och hjälpa underläkarna att fatta rätt beslut.

Jag tror att vården blir bäst och mest slimmad om alla gör vad de är där för att göra. En överläkare är till exempel inte anställd för att plocka ur diskmaskinen.

Vad tycker ni?

måndag 18 juni 2012

Men hallå!


Kollar Wikipedias tolkning av "sjuksköterska" och häpnar. Vad säger hygienansvarig om dessa systrar?

torsdag 14 juni 2012

Hårt mot hårt Systrar!

På neonalaten på Sahlgrenska är många sjuksköterskor oroliga över att de inte fått veta om de fått sin semester beviljad ännu. Under våren har de löst personalbrister med beordringar och dubbelpass. Tänkt sådär kortsiktigt som de flesta sjukhus gör. Bara man bemannar och överlever morgondagen så är det bra. Man tänker lite flummigt, lite Fånga dagen! Lev i nuet! Carpe Diem!

Eller nej. Cheferna vet. Bemanningspersonalen vet. Innerst inne så vet de att det är brist på sjuksköterskor som vill jobba på sjukhusen. Det finns inte längre så många dumskallar som ställer upp på 22.000:-/månaden för att slita arslet av sig. Det är bra. Det är mycket, mycket bra!

Vad ska man ge för råd till Systrarna på neonatalen på Sahlgrenska då? Till dem som kanske inte får någon semester. Eller som får delad semester. Eller som sliter med dubbelpass efter dubbelpass. Jag säger såhär. Säg upp er. Sök nytt jobb. Eller gå på timmar och jobba när ni vill efter era behov fast på samma arbetsplats. Alternativt sjukskriv er. Efter en lång och jobbig vår är det lätt att gå in i väggen. Kollapsa. Eller dra på sig en massa infektioner. Det är inte kamratligt- jag vet. Men glöm inte en sak: Det är just det som arbetsgivaren lever på! Vår välvilja och vår lagandra och vår lojalitet mot varandra. Om vi skiter i det så fuckas allt upp. Och det är kanske just det som måste till.

Hårt mot hårt Systrar!

tisdag 12 juni 2012

Imorgon blir det såpbubblor på avdelningen


Läser om sjuksköterskan Lena Hedén som i sin avhandling visar att oroliga barn kan bli lugna av distraktion med såpbubblor.

Funderar på att köpa en burk bubblor och blåsa på mina stressade kollegor imorgon. Tror jag drar igång vid 10-12 tiden då adrenalinet pumpar som bäst, då rondarbetet ska göras, mediciner delas, telefonerna ringer som mest och patienterna tjatar om att åka hem. Då ska jag passa på. Sätta mig i ett hörn på expeditionen och blåsa järnet. I ett hav av bubblor ska de lugnas.

Jag hoppas att de kramar mig när de går hem imorgon.

lördag 9 juni 2012

Jag vill ha en fin och krånglig titel

Häromdagen frågade en läsare vad jag hade läst eller jobbat som om jag fått göra om. Jag har funderat mycket på frågan. Lekt med tankar och möjligheter. Vad hade jag gjort, eller vad kommer jag kanske att göra i framtiden?

 Tidigare har jag önskat att jag vore flygvärdinna, direktör, politiker eller tv-hallåa. Och jag har funderat på att bli ihop med en landstingspolitiker för att få mer makt och inflytande. Idag tror jag att jag skulle vilja bli någonting där man tjänar pengar. Jag gillar ju att shoppa, äta och dricka gott. Gå på konserter och evenemang. Köpa dyraste och största glassen.

Jag tror att jag skulle satsa på ett välbetalt jobb om jag fick göra om. Kanske ett där jag kunde strutta runt i klackskor och ha tjorviga strumpbyxor. Det skulle kännas som en skönt kontrast till landstingspyjamasen. Ett jobb där jag har blanka visitkort i handväskan, som jag strör ut till höger och vänster på coctailpartyn. På visitkorten skulle det stå mitt namn och en tjusig men krånglig titel. Gärna en engelsk. Jag tänker på ord som management, consulting, planning, business, manager, HR och eventmarketing. Krångligt. Viktigt. Sådant som ger pengar. Som få, eller rentav ingen, vet vad det är.

Och det där med klackskor är kanske inte så viktigt när jag tänker efter.  Jag tror att jag kan gå i Converse eller gympaskor också. Bara jag får vettigt betalt och ett visitkort att vara stolt över.

Vad hade ni andra pluggat om ni fick göra om ert val? Eller vad har ni för framtidsplaner?

torsdag 7 juni 2012

Nu Systrar är det dags att ingripa!


Vet ni... jag mår psykiskt illa när jag läser att sjuksköterskeutbildningen blir allt populärare. Att förstahandssökarna till utbildningen ökat med fyra procent. Buäää.

Känner att jag som erfaren syrra måste kliva in och ta mitt ansvar här. Jag ber därför alla som funderar på att läsa till sjuksköterska att koka en tunna kaffe, avsätta en timme och plöja igenom min blogg (inklusive kommentarsfältet) innan ni bestämmer er. Ni vill nämligen inte bli sjuksköterskor. Jag lovar!

Seså! På med kaffetunnan och börja läsa nu!

måndag 4 juni 2012

Jag är livegen!

Jag: Jag skulle vilja vara ledig någon dag framöver. Jag har mycket flex och övertid som jag vill använda.
Chefen: Ha ha! Det det fattas så mycket mycket folk så det går inte! Och flex kan du glömma, man får inte ta ut heldagar i flexledighet.

Nej förlåt! Jag borde ha fattat det! Min egen inarbetade tid kan jag ju givetvis inte ta ut. Den kommer ju  att tillfalla systemet så småningom (vilket rent krasst innebär att jag har jobbat gratis).

Och så "det fattas folk" tugget:
Det fattas folk = Vi som jobbar får inte ledigt.
Vi får inte anställa folk = Vi som jobbar får inte ledigt. 

= Vi som jobbar blir arga, sura, ledsna, utbrända och kommer snart att säga upp oss. Men det gör ju ingenting. Snart finns det ett gäng gröningar från skolan som gärna tar våra tjänster och så är problemet löst. De är dessutom inte lika bittra och tråkiga som oss gamlingar utan jobbar på tyst i några år innan de också börjar vilja ha ut sin inarbetade tid i ledighet.

lördag 2 juni 2012

Nu är det bara sex som saknas!

Från och med igår är det fritt fram att servera alkohol på äldreboenden. Det behövs inget alkoholtillstånd och inga etiska diskussioner i personalgruppen om rätt eller fel, lagligt eller olagligt.

Jag vet att många kollegor anser att man inte ska servera äldre och funktionshindrade alkohol. Att man ska förebygga ohälsa och inte understödja missbruk eller bruk som kan leda till missbruk. Det är en fin tanke. Nästan lite religiös. Vi dricker inte av solidaritet. 

 Själv känner jag mig varken religiös eller för att ta fram pekpinnarna. Jag tänker ganska egoistiskt i frågan. För den dagen det är min tur att åka in på hemmet, ja då blir jag skvatt galen om jag inte får dricka vin eller öl på helgen eller fira högtider med champagne. Jag menar, jag kan ju inte tvingas in i knypplingsträsket och de veckade syntetkjolarnas värld bara för att jag blir gammal. Börja äta husmanskost och gilla Evert Taube. Nej. Det lär vara sushi, dumplings och pizza som snabbmat och korv och makaroner på tisdagen även på hemmet.

Nu är det bara en sak som fattas, som regeringen måste fixa till snabbt som attan. Det är dags att man ska kunna bo tillsammans med sin partner även på hemmet. Oavsett om en eller två av makarna är vårdberoende. Det är en rättighet att dricka alkohol men också att ha sex, närhet och gemenskap med sin partner på ålderns höst. Oavsett hur man bor.

Läs mer i DN, Expressen