Kvinnliga och manliga läkare

Ibland är det skönt när det bara är kvinnliga läkare på avdelningen. Ronderna blir lugnare och det blir mer öppna diskussioner kring patienterna jämfört med när det är en manlig läkare som rondar. Då är det mer pang-på. Såhär gör vi. Jag är läkare, jag kan.

Jag tycker att man jobbar tillsammans med de kvinnliga läkarna. Hierarkin blir inte heller så tydlig och det är något som gynnar patienterna. Sjuksköterskan och undersköterskan är ju de som träffar patienterna hela dagarna medan läkarna kanske träffar dem 3 minuter om dagen på ronden. Jag tycker att de flesta kvinnliga läkarna är intresserade av vad vi sjuksköterskor har att säga om patienterna vilket inte är en självklarhet bland de gamla, manliga läkarna.

Den här veckan har vi haft kvinnliga läkare på avdelningen och det har varit roligare än vanligt att ronda. Jag gör gärna astrist sekreterarjobb som att faxa, ringa och ranta runt med papper åt läkaren om jag upplever att jag är respekteras och delaktig i vården. Om jag känner att läkaren tycker att min kunskap och mina ord är viktiga. Den här veckan har det varit så. Och jag kan inte se att det beror på annat än att vi haft kvinnliga läkare på avdelningen...

Tycker ni att det är skillnad på kvinnliga och manliga läkare?

Sjuksköterska även i backen

Sjuksköterskemössa. För de som vill vara Florence även i backen.

Årets julklapp?

Varje dag drabbas 80 svenskar av stroke och mer än var tionde person dör. En bidragande orsak till stroke är hypertoni och läkaren Fredrik Nyström säger till Aftonbladet att blodtrycksmätaren borde vara årets julklapp.

Tja, varför inte? Hypertoni är ju boven bakom många sjukdomar och få människor vet vad de har för tryck.

Hittade en bild som visar risken för hjärt-kärlsjukdom vid hypertoni:

 

Vet ni vad ni har för blodtryck? Och vilken pryl tycker ni ska utses till årets julklapp?

Då var det dags igen

För årets omgång av Calici på sjukhuset (här kan ni läsa vad jag tyckte sist det var kräkparty). Fy fan vad jag avskyr att komma till jobbet och få ett "smutsigt" vårdlag! Att få veta att jag enbart ska ha hand om smittade patienter som kräks och bajsar så det står härliga till.

Och vet ni vad det värsta är? Som sjukvårdspersonal kan vi inte säga nej till det! Vi kan inte stanna hemma och arbetsvägra. Det är bara att bita ihop, se glad ut och torka, torka, torka, torka. Ni slipper karensdag om ni blir sjuka, mutar chefen med. Jag struntar i karensdag. Struntar i pengarna. Jag vill inte vara magsjuk. Vill inte utsätta mig själv eller min omgivning för smittorisk.

Karensdag i all ära, men hur är det för de som har familj som smittas? Om man drar hem calici? Sambosar med vårdpersonal får ingen betald karensdag. Och ingen får någon extra ersättning för att man släpat hem calici och smittat ner barnen och tvingas vabba. Fatta vad det kostar samhället med den här äckliga sjukdomen!

Jag kan inte komma på något kul med att gå till jobbet just nu faktiskt. Inte den snyggaste doktorn i världen kan rädda mina tankar.

Hur ser det ut hos er, har kräksjukorna börjat än?

Föga förvånande

Ovana, stress och fel rutiner ligger bakom de flesta stickskadorna läser jag i Dagens medicin. Forskaren Lisa Schmidt menar att många sticker sig när de ska sätta tillbaka nålen i korken, när stickburken är full, vid hanteringen av nya instrument eller när man varit stressad.

Är någon förvånad? Är det någon som trott att man sticker sig pga för låg arbetsbelastning?

Jag tror att de flesta olyckorna i arbetet beror på stress. Har man god tid på sig och inte 17 bollar i luften samtidigt plus en massa ljud omkring sig hela dagarna så händer det sällan olyckor. Då har man tid att vara medvetet närvarande. Vara Här och Nu.

Ska arbetsgivaren fortsätta att dra ner på personal och öka antalet vårdplatser så kommer stressen att öka bland personalen. Tillbuden likaså. Och dödsfallen. Vi kommer att ta livet att många fler patienter om utvecklingen fortsätter som den har gjort de senaste tio åren.

Jag undrar: Finns det egentligen någon forskning inom vården som inte pekar på att stress utgör en ökad faktor för att personalen gör illa sig  själv och/eller patienterna?

Vårdskor

Av kommentarer från läsare och vad jag sett på sjukhuset så förstår jag att Foppaskor är populärt. De är hygieniska, lätta och fotriktiga. Hur det är med Ftalater vet jag inte?

Själv är jag estet och bär dem inte för att jag tycker att de är så sjukt fula. På mina fötter sitter ett par Keen. Vad har ni för arbetsskor?

Nej men det går inte!

Det där med människors fria val är ju fint. Och det är bra att vi alla är olika. Och det är fint att människor vågar vara sig själva och bära de kläder som de tycker om. Men en sak borde sjukhusdirektören förbjuda.

Foppaskorna. Crocs. Alltså, de där vanliga kan möjligtvis få komma innanför sjukhusets dörrar, men de här med päls och fluff på kanten...  De är ju så jävla fula och det ser så infantilt ut när vuxna människor bär crocs med fluff.

Crocsförbud på sjukhus tycker Syster Frida. Vad tycker ni?

Varför måste vi börja så tidigt?

Jag undrar ofta varför arbetspassen på sjukhus ligger som de gör. Varför måste vi egentligen börja 06.45 - 07.00? Det är en tid som fungerar för de som bor nära sjukhuset och för de som inte har barn som ska lämnas på dagis och fritids (som oftast öppnar först klockan sju).

Genom åren har jag träffat många sjuksköterskor som haft stora problem med att komma så tidigt till jobbet. För de ensamstående med barn har det varit helt beroende på chefens välvilja att de kommer senare. Att någon kommer en halvtimme sent gör att många blir drabbade. Antingen kommer inte nattsköterskan hem i tid eller så måste en kollega ta rapport på den sena sjuksköterskans patienter.

Jag tror att många skulle ha mycket lättare att komma till jobbet om vi istället började 08, som de flesta läkare gör. Läkarna ja, varför kan de börja 08 medan vi sköterskor måste komma 06.45? Varför kan inte allas arbetspass börja samtidigt?

Någon av er som haft samma fundering?

Duktig sjuksköterska = farlig sjuksköterska!

Ibland kan jag tycka att många av mina kollegor är alltför pretto. Kvinnliga kollegor kanske jag ska tillägga. Jag tänker på de här tjejerna och kvinnorna som är Florence á la 2011. De som lunchar först när kvällspersonalen kommer, de som servar doktorerna som om de vore små barn, de som hjälper undersköterskorna med allt från morgonens kontroller till att dela matbrickor och svara på ringningar, de som ska vara patienterna till lags och hjälpa dem med alla möjliga saker som inte har ett dugg med vården att göra. De som vänder ut och in på sig för att vara Alla Till Lags. De har gärna sju ansvarsområden också och säger alltid JA när chefen ber dem om någonting.

Ja, ja ja! Jag fixar! Jag kommer! Det ordnar jag! Självklart! Jamen visst! Lita på mig!

För arbetsgivaren är de här personerna kanon. Liksom för doktorerna, undersköterskorna, patienterna och cheferna. Men för yrkeskåren. I långa loppet. De är livsfarliga! De drar ner hela yrkeskåren i skiten, får studenter och de som är nya på arbetsplatsen att tro att en sjuksköterska är en figur som ska fixa allt åt alla. Att en sjuksköterska är en uppblåsbar Barbara som lydigt tar emot och gör vad alla säger.

De här sjuksköterskorna går ofta in i väggen förr eller senare och innan de gör de har de spridit ångest och mindervärdeskomplex hos en massa kollegor. De piskar upp en stämning att man måste vara Duktig för att duga. Det är farligt. Framförallt för studenterna. Studenterna som vi måste lära att sätta gränser för att de inte ska bli utbrända. Studenter som måste lära sig vad som är viktigt, egentligen. De ska inte behöva gå med de här pretto-sköterskorna, som oftast blir handledare för att cheferna tycker att de är så Duktiga. Studenterna behöver istället sköterskor som kan sätta gränser och vaska fram vilka uppgifter en sjuksköterska egentligen har på en arbetsplats.

Nä, hårdare tag mot dessa "duktiga" sjuksköterskor tycker jag!

Har ni någon erfarenhet av über-sköterskor?