fredag 29 april 2011

Håll käften!

Jag tycker att det är helt okej när sjuksköterskor klagar på sitt yrke. Det får man göra när man jobbar arslet av sig, har en jävla massa ansvar och en pinsamt dålig lön. Men det stör mig som sjutton när andra klagar på sjuksköterskor... Jag har hört så många människor, som inte jobbar i vården, klaga på sjuksköterskor utan att ha en susning om vad vi gör.  Oftast är det raljerande och negativa kommentarer som fälls, som att våran kunskap inte vore värd något. För vad gör vi egentligen? Är doktorns nickedocka? Eller professionell kudd-puffare? Många, många anser att vår kompetens och kliniska blick går att lära sig genom att klicka lite på nätet. "Alla sjukdomar finns ju på 1177" som en kvinna sa till mig. En annan hävdade att bvc-sköterskan lika gärna kunde sluta på vårdcentralen eftersom föräldrarna oftast redan visste vad som var fel på sina barn. De kände ju liksom sina barn.

Jag tycker också att det är vanligt att patienter inte litar på oss sjuksköterskor. Den äldre generationen gör det, men de yngre (läs 40-taliserna) vill oftast prata med läkaren. Och inte vilken läkare som helst utan överläkaren. Någon sjuksköterska kan ju inte tala om hur ingrepp går till, hur man ska leva efter att ha fått sin diagnos etc. Nä. Högsta hönset ska de ha.

 De flesta förstår inte vilket ansvar vi har. Vad vi gör. De har kanske hälsat på en bekant på sjukhuset och sett oss rusa omkring. Men de vet inte vad vi gör, liksom vi inte vet vad en ekonom, sotare eller förskollärare gör på sitt arbete. Och då håller man käften. Inte fasiken säger man till sotaren att "ja det där med soteriet är ju en baggis, det klarar ju vem som helst. Det är bara att kolla på You-tube". Eller till förskolläraren "ja ungar kan ju vem som helst passa, det är ju bara att ge dem papper och penna så att de får rita".

Nä. Idag är jag sträng. Idag vill jag läxa upp alla besserwissers som tror att vi fått legitimationen i corn flakes paketet. Idag säger Syster Frida: Håll käften ni som inte har egen yrkeslegitimation!

5 kommentarer:

  1. You go!
    Kan dessutom bara tillägga "tvärtemot fenomenet", alla som kommer till akuten för att träffa "en riktig" doktor och inte en sån som går och drar i primärvården....
    Eh jo, chansen att träffa på en specialist är väl typ 17 gånger högre på en vårdcentral än på akuten (även om det har blivit bättre), om du nu inte råkar komma in som ett ytterst speciellt fall på akuten. Inget ont alls om AT läkarna, som ju absolut också är "riktiga" men... tja bara en reflektion.

    För att återgå till ditt ämne, det är precis därför jag vägrar kalla mej, eller bli kallad "syster/ syrra" (av kollegor- 87 åriga Agda kan möjligtvis komma undan). Syster kan vara "kuddpuffare" jag är det INTE, i alla fall inte på jobbet: mina systrar jobbar inom helt andra områden.

    SvaraRadera
  2. Tänk om patienterna kunde googla "Vad gör en sjuksköterska?" och få sig en vettig bild. Så småningom kanske, när Syster Frida är på toppen av sökresultaten.

    Eller så kapar vi google så att patienterna hittar information om vilka vi sjuksköterskor är samtidigt som de letar/hittar råd om sina symtom.

    Misstron mot sjukvården tror jag inte är specifikt riktad mot oss sjuksköterskor. Jag tror det handlar om att var och en anser sig ha rätten att "få veta", "få bra vård" osv. Läkare blir också ifrågasatta i större utsträckning. Patienterna nöjer sig inte med lummiga förklaringar längre.

    Medicin och omvårdnad är inget hokus pokus/hemligt/oåtkomligt längre. Vi har kommit långt sedan det var byns medicinman som var auktoriteten med välvarade hemligheter. Bara för några år sedan var man tvungen att gå till biblioteket för att kunna läsa på innan man gick till vårdcentralen. Nu finns mycket att hitta på nätet.

    Patienterna är mer välinformerade och det är upp till oss sjuksköterskor att anpassa oss efter patienternas nya behov. För det är på deras mandat som vi agerar.

    SvaraRadera
  3. Så otroligt bra inlägg! Beskriver verkligheten perfekt!

    Hade en patient som kommenterade vår stickteknik på avdelningen, ena dagen sa han att jag var otroligt duktig som lyckades sticka honom på första försöket- ingen gjorde det. Någon dag senare- ja, då var det något fel på vår stickteknik eftersom vi inte lyckades sticka honom. (Några dagar senare, efter att ha blivit stucken flera gånger om dagen eftersom han har en akut pankreatit). Behöver jag tillägga att patienten absolut inte jobbade med vård eller hade någon sådan utbildning alls själv?

    SvaraRadera
  4. Så ja nu har Frida fått upp ångan...Huka er i bänkarna, gubbar och kärringar, för nu ...=)
    Och visst kan det vara lite irriterande att ständigt bli ifrågasatta och jämnförda.
    Alla som jobbar inom vården får känna på detta ibland.

    Åhh fan kan man få ssk leg i cornflakespaketet också....
    Då kan jag ju fixa ett sånt precis som körkortet=) eller?

    SvaraRadera
  5. "De flesta förstår inte vilket ansvar vi har. Vad vi gör."

    Känner verkligen igen mig i detta inlägg!

    SvaraRadera

Tack för att du vill lämna en kommentar! Jag läser alla kommentarer och svarar i mån av tid.